Trött och sliten av allt jobb orkar jag inte skriva något direkt.
Istället bjuder jag på en av mina absoluta favoritlåtar med en av de finaste musikvideos jag vet.
(Den går att se med något bättre kvalité här).
Peace out!
/Stor-Åsa
tisdag 29 juli 2008
fredag 25 juli 2008
Och allt Lill-Åsa gör är att blogga
Medan Stor-Åsa inte bloggar, utan istället jobbar och spelar spel i sin stora fina göteborgsträdgård, så har Lill-Åsa semester och all tid i världen över för att blogga. Tyvärr har min lilla söta kamera gått sönder så så mycket fotograferat har det inte blivit denna o så aktiva semester, så jag kan tyvärr inte ping-pong-bjuda på något sådant nu.
Fast så aktiv är den här semestern kanske inte ändå. Nu har jag dock lyckats ta mig till Stor-Åsas stad! Fast den enda kontakt jag haft med henne är... via den här bloggen. Men du Storis, hör av dig om du har jättetråkigt, vilket jag inte tror du har, du jobbar ju och spelar spel. Själv är jag instängd i en lägenhet med en göteborgare och en värmlänning, och jag förstår inte hälften av vad de säger, fast jag vet inte om det beror på dialekterna eller något helt annat. Som innehåll i hjärna och ålder kanske, vem vet? Ikväll kommer de släppa ut mig och gå på konsert och se kent och Thåström. Så man kan ju inte kalla farbröderna för elaka iaf.
Kram från burfågeln
/Lill-Åsa
torsdag 24 juli 2008
Vad Stor-Åsa har gjort istället för att blogga
Ni kanske undrar vad sjutton jag har gjort istället för att blogga. Troligtvis inte.
Men svaret är i alla fall jobba, jobba, jobba.
Men de senaste dagarna har jag gjort det här också:
Peace out!
/Stor-Åsa
Men svaret är i alla fall jobba, jobba, jobba.
Men de senaste dagarna har jag gjort det här också:
Igår
Idag
Peace out!
/Stor-Åsa
onsdag 16 juli 2008
Ett rockande tivoli
Stor-Åsa slog pingpongbollen till mig för ett tag sen nu, delvis kan jag väl förklara min tröghet att ta emot den med att jag försökt klura ut ett sätt att fortsätta den här matchen, nu när Storis lett in den på musik och festivaler. Jag vet inte om det stämmer, men kanske är jag lite bekvämare än Stor-Åsa. Jag tycker inte om lera i obegränsad mängd, jag tycker inte om trängsel, jag tycker inte om onykta människor och jag tycker framför allt inte om att sova trångt i tält flera nätter i rad. Så jag har aldrig varit på någon festival. Jag erkänner. Jag är gammal och tråkig, och det har jag alltid varit. (När jag var betydligt mindre sov jag ibland i tält i trädgården och någon gång på balkongen. Och en natt här och där någon annanstans i något tält. Jag är tveksam till om jag kommer göra något liknande igen.)
Men pingpongbollen är slagen, och då passar det ju faktiskt bra att jag i lördags hade både musik och fulla människor omkring mig. Så nu är jag redo att ta emot bollen. Var var jag då? Jo, jag promenerade genom stan tillsammans med min syster och gick till en trevlig park som heter Tivoliparken, där något med det passande namnet Tivolirock pågick. Ett halvt dygns livemusik är ett lagom format för mig, fast jag var inte ens där riktigt så länge.
(Återigen härmar jag Stor-Åsas upplägg lite, hon gör det så enkelt att härmas.)
Följande band/artister såg jag:
Jag slängde även ett halvt öga på:
Bäst: T.S.O.O.L. och Timo Räisänen
Sämst: Joddla med Siv. Fast just då var jag hemma på matpaus, så jag slapp alla Joddla-oljud detta år.
Mest underhållande: Timo Räisänen. Sa sköna saker som "jag förstår att ni naturligtvist vill ta på mig" och "nu ska jag göra min favoritdans... jag ska inte strippa!" samt ett mellansnack på ultragöteborgska.
Störst: Ebbot. Och den stora Parlino-tomten.
Dansvänligast: Sahara hotnights och Teddybears STHLM.
Blygast: Maria Andersson. Eller varför säger hon annars inget?
Trevligaste överraskningarna: Håkan- och Säkert!-sång hos Petter (ja de var inte där förstås). Och såklart; Ebbot på scen med Teddybears, han sjöng att han var en punkrocker. Och Hästpojken var bättre än jag trott. (Jag blev överraskad många gånger.)
Pinsammast: The Spitts som var en ytterst dålig kopia av The Hives. Sångaren trodde han var Howlin' Pelle. Det var han inte.
Med minst hämningar: Patrik Arve som berättade att han var bajsnödig och bytte ut någon sångrad med att han hade pungen ute. Plus att han kallade publiken tråkig.
Snyggast: Mörkhårig man i Timos orkester, mumma! Och Sahara hotnights förstås.
Sötast: Love Antell.
Jobbigast: All alkohol som många trodde de var tvungna att hälla i sig.
Godaste maten: Min syster fixade tacos på matpausen, medan jag plåstrade om mina tår. Det gick lika fort ungefär, min syster är ganska effektiv.
Citatet: En något överförfriskad ung man som kom gående på järnvägsspåret, stannade framför mig och min syster och sa: "Ni har möjligtvis inte en dressin att låna ut?"
Stor-Åsa, vad gör du med den här bollen?
/Lill-Åsa
Men pingpongbollen är slagen, och då passar det ju faktiskt bra att jag i lördags hade både musik och fulla människor omkring mig. Så nu är jag redo att ta emot bollen. Var var jag då? Jo, jag promenerade genom stan tillsammans med min syster och gick till en trevlig park som heter Tivoliparken, där något med det passande namnet Tivolirock pågick. Ett halvt dygns livemusik är ett lagom format för mig, fast jag var inte ens där riktigt så länge.
(Återigen härmar jag Stor-Åsas upplägg lite, hon gör det så enkelt att härmas.)
Följande band/artister såg jag:
Jag slängde även ett halvt öga på:
Bäst: T.S.O.O.L. och Timo Räisänen
Sämst: Joddla med Siv. Fast just då var jag hemma på matpaus, så jag slapp alla Joddla-oljud detta år.
Mest underhållande: Timo Räisänen. Sa sköna saker som "jag förstår att ni naturligtvist vill ta på mig" och "nu ska jag göra min favoritdans... jag ska inte strippa!" samt ett mellansnack på ultragöteborgska.
Störst: Ebbot. Och den stora Parlino-tomten.
Dansvänligast: Sahara hotnights och Teddybears STHLM.
Blygast: Maria Andersson. Eller varför säger hon annars inget?
Trevligaste överraskningarna: Håkan- och Säkert!-sång hos Petter (ja de var inte där förstås). Och såklart; Ebbot på scen med Teddybears, han sjöng att han var en punkrocker. Och Hästpojken var bättre än jag trott. (Jag blev överraskad många gånger.)
Pinsammast: The Spitts som var en ytterst dålig kopia av The Hives. Sångaren trodde han var Howlin' Pelle. Det var han inte.
Med minst hämningar: Patrik Arve som berättade att han var bajsnödig och bytte ut någon sångrad med att han hade pungen ute. Plus att han kallade publiken tråkig.
Snyggast: Mörkhårig man i Timos orkester, mumma! Och Sahara hotnights förstås.
Sötast: Love Antell.
Jobbigast: All alkohol som många trodde de var tvungna att hälla i sig.
Godaste maten: Min syster fixade tacos på matpausen, medan jag plåstrade om mina tår. Det gick lika fort ungefär, min syster är ganska effektiv.
Citatet: En något överförfriskad ung man som kom gående på järnvägsspåret, stannade framför mig och min syster och sa: "Ni har möjligtvis inte en dressin att låna ut?"
Större än Ebbot?
Stor-Åsa, vad gör du med den här bollen?
/Lill-Åsa
måndag 7 juli 2008
Arvika- Live the music
I onsdags morgon tog jag min packning och satte mig på bussen som skulle ta mig norrut, till den mycket efterlängtade Arvikafestivalen. Efter några timmars åkande, 2 byten och ännu någon timmes väntade på de andra i campet, väldigt mycket svett, väldigt mycket kånkande på packning och lite problem med grannarna lyckades vi alla fall få upp våra tält och kunde göra oss hemmastadda i vårt älskade Camp onani. Bandare Lloyden kom fram direkt och vi satt i solen och lyssnade på blandband. Det kändes som en väldigt bra början på en väldigt bra festival. Och det var det.
De följande dagarna såg jag:
Jag spanade även in de här banden lite:
Kent
The Go! team
Death cab for cutie
Yelle
Bäst: S.P.O.C.K. och Sirqus Alfon
Sämst: Det korta, men intensiva, hällregnet sista dagen. Ett tält i campet blev översvämmat och jag sov i en blöt sovsäck sista natten.
Roligast: Almost like boys och Skambyrån. Och en något överförfriskad kille på Håkan Hellströmkonserten som sjöng och dansade hysteriskt roligt.
Skönast: När jag, Amigon och Tanken åkte till sjön och badade på fredagen.
Dummast: Att jag i princip inte såg ett enda band på fredagen, bara någon låt med Kent. Jag missade Kleerup, And one, Interpol och Surkin.
Läskigast: När Tanken blev överfallen av en arg brud som var övertygad om att Tanken skulle sno hennes Turbonegromössa
Snyggast: Jag hade två span, det bästa var Skäggmannen. Han var jättesnygg och såg ungefär ut såhär
Jobbigast: Först den nästan outhärdligan värmen, och ännu mer bristen på skugga. Sen regnet. Och bristen på papper på bajjamajjorna.
Bästa "Dagens tips": Amigon tipsar: "Lägg kondomen i trosan" och Rulle som gjorde det.
Bästa grejen att ha med: Det inhandlades en vattenspruta till vårt camp. Den var underbar.
Godaste maten: Vegoburgare!
Godaste drickan: Sommarcider är dögott.
I övrigt innehöll Arvikafestivalen det som festivaler brukar ha:
Lera, svett, smuts, fylla, pinsamheter, saker man ångrar, bag in box, band man missar, bajjamajjor, nya vänner, jobbiga människor, festivalhångel och allt såntdär. Och kanske lite mer synthare än på andra festivaler.
Jag kan knappt vara mer nöjd. Jag älskar Arvikafestivalen.
2008-07-03 - Områdesbilder @ Områdesbilder.
FOTO: Tommy Södergren/ROCKFOTO
Peace out!
/Stor-Åsa
De följande dagarna såg jag:
- Svensk pop
- Markus Krunegård
- Moto boy
- Doktor Kosmos
- Slagsmålsklubben
- Håkan Hellström
- Kate Nash
- Skambyrån
- Almost like boys
- Pacific
- Sirqus Alfon
- S.P.O.C.K.
- Hot chip
Jag spanade även in de här banden lite:
Kent
The Go! team
Death cab for cutie
Yelle
Bäst: S.P.O.C.K. och Sirqus Alfon
Sämst: Det korta, men intensiva, hällregnet sista dagen. Ett tält i campet blev översvämmat och jag sov i en blöt sovsäck sista natten.
Roligast: Almost like boys och Skambyrån. Och en något överförfriskad kille på Håkan Hellströmkonserten som sjöng och dansade hysteriskt roligt.
Skönast: När jag, Amigon och Tanken åkte till sjön och badade på fredagen.
Dummast: Att jag i princip inte såg ett enda band på fredagen, bara någon låt med Kent. Jag missade Kleerup, And one, Interpol och Surkin.
Läskigast: När Tanken blev överfallen av en arg brud som var övertygad om att Tanken skulle sno hennes Turbonegromössa
Snyggast: Jag hade två span, det bästa var Skäggmannen. Han var jättesnygg och såg ungefär ut såhär
Jobbigast: Först den nästan outhärdligan värmen, och ännu mer bristen på skugga. Sen regnet. Och bristen på papper på bajjamajjorna.
Bästa "Dagens tips": Amigon tipsar: "Lägg kondomen i trosan" och Rulle som gjorde det.
Bästa grejen att ha med: Det inhandlades en vattenspruta till vårt camp. Den var underbar.
Godaste maten: Vegoburgare!
Godaste drickan: Sommarcider är dögott.
I övrigt innehöll Arvikafestivalen det som festivaler brukar ha:
Lera, svett, smuts, fylla, pinsamheter, saker man ångrar, bag in box, band man missar, bajjamajjor, nya vänner, jobbiga människor, festivalhångel och allt såntdär. Och kanske lite mer synthare än på andra festivaler.
Jag kan knappt vara mer nöjd. Jag älskar Arvikafestivalen.
2008-07-03 - Områdesbilder @ Områdesbilder.
FOTO: Tommy Södergren/ROCKFOTO
Peace out!
/Stor-Åsa
torsdag 3 juli 2008
Lill-Åsa presenterar Lill-Åsa, nästan lika stolt
Ja hej!
Nu är det en annan Åsa Svensson här, Lill-Åsa. Litet yttre, stort inre (kan man ju hoppas). Det är jag som är upphovskvinnan till den här bloggen, den sanna idéknäckaren, med inspiration av Navid Modiris och hans kompis pingpongblogg. Stor-Åsa nappade på min idé som jag kastade rakt ut i ett för stunden övergivet internetlandskap. Naturligtvis var det just hon som nappade, det var såklart det som var min egentliga baktanke. Ibland lyckas det, oftast inte.
Angående det här med våra namn, så var det länge så att Stor-Åsa var Lill-Åsa. Det är ju bara en liten tösabit, långt ifrån de kvinnliga nivåer jag har uppnått. Trodde jag, tills vi fick det svart på vitt i och med vuxenpoäng.com, och jag fick överta hennes namn. Jag har numera kommit ifatt Stor-Åsa lite, vuxenpoäng.com visar nu min verkliga ålder 27, men för det krävdes hårt arbete och en del planering. Stor-Åsa är fortfarande några år äldre än mig enligt det testet, och jag är därför lite orolig för henne i smyg.
Några mer eller mindre intressanta saker om mig:
☻ Jag bor i en etta på lika många kvadrat som min ålder, här har jag bott i fem år och en del ser mig nog som ockupant.
☻ Jag bor tillsammans med en stor grön växt som jag har döpt till Sambon.
☻ Jag försöker envist ta körkort.
☻ Jag är extrem tidsoptimist.
☻ Särskrivare får mig att känna mig smart.
☻Jag har använt upp nästan alla mina CSN-poäng på mer eller mindre onödiga studier och ägnar mig nu åt ett arbete som kräver mer fysik än hjärna, fast jag har intalat mig själv att jag försöker komma vidare.
☻ Jag är något tveksam till begreppet “kärlek”.
☻ Min hetaste fantasi är ibland en händig skäggig karl som är en hejare på att laga mat.
☻ Jag är lite begränsad av en del fobier och diverse hjärnproblem.
☻ Jag sitter för mycket vid Internet, utan att egentligen göra något.
☻ Jag blir extremt irriterad på personer jag tycker om som inte tycker om mig tillräckligt.
☻ Jag har känt Stor-Åsa sen hon bara kunde skriva “hur mår du? Jag mår bra” och rita små söta ankor.
☻ Jag försöker gå upp i vikt, till skillnad från alla andra.
☻ När jag var liten åt jag bara chokladpudding och mariekex, menar en av mina kusiner.
☻ Jag tycker inte om att ha alternativ.
☻ Jag saknar fortfarande tidningen Darling.
Jag har även en vanlig blogg, men den har spårat ut åt det tråkiga hållet, så jag behåller adressen för mig själv.
Okaj saar så!
/Lill-Åsa
Nu är det en annan Åsa Svensson här, Lill-Åsa. Litet yttre, stort inre (kan man ju hoppas). Det är jag som är upphovskvinnan till den här bloggen, den sanna idéknäckaren, med inspiration av Navid Modiris och hans kompis pingpongblogg. Stor-Åsa nappade på min idé som jag kastade rakt ut i ett för stunden övergivet internetlandskap. Naturligtvis var det just hon som nappade, det var såklart det som var min egentliga baktanke. Ibland lyckas det, oftast inte.
Angående det här med våra namn, så var det länge så att Stor-Åsa var Lill-Åsa. Det är ju bara en liten tösabit, långt ifrån de kvinnliga nivåer jag har uppnått. Trodde jag, tills vi fick det svart på vitt i och med vuxenpoäng.com, och jag fick överta hennes namn. Jag har numera kommit ifatt Stor-Åsa lite, vuxenpoäng.com visar nu min verkliga ålder 27, men för det krävdes hårt arbete och en del planering. Stor-Åsa är fortfarande några år äldre än mig enligt det testet, och jag är därför lite orolig för henne i smyg.
Några mer eller mindre intressanta saker om mig:
☻ Jag bor i en etta på lika många kvadrat som min ålder, här har jag bott i fem år och en del ser mig nog som ockupant.
☻ Jag bor tillsammans med en stor grön växt som jag har döpt till Sambon.
☻ Jag försöker envist ta körkort.
☻ Jag är extrem tidsoptimist.
☻ Särskrivare får mig att känna mig smart.
☻Jag har använt upp nästan alla mina CSN-poäng på mer eller mindre onödiga studier och ägnar mig nu åt ett arbete som kräver mer fysik än hjärna, fast jag har intalat mig själv att jag försöker komma vidare.
☻ Jag är något tveksam till begreppet “kärlek”.
☻ Min hetaste fantasi är ibland en händig skäggig karl som är en hejare på att laga mat.
☻ Jag är lite begränsad av en del fobier och diverse hjärnproblem.
☻ Jag sitter för mycket vid Internet, utan att egentligen göra något.
☻ Jag blir extremt irriterad på personer jag tycker om som inte tycker om mig tillräckligt.
☻ Jag har känt Stor-Åsa sen hon bara kunde skriva “hur mår du? Jag mår bra” och rita små söta ankor.
☻ Jag försöker gå upp i vikt, till skillnad från alla andra.
☻ När jag var liten åt jag bara chokladpudding och mariekex, menar en av mina kusiner.
☻ Jag tycker inte om att ha alternativ.
☻ Jag saknar fortfarande tidningen Darling.
Jag har även en vanlig blogg, men den har spårat ut åt det tråkiga hållet, så jag behåller adressen för mig själv.
Okaj saar så!
/Lill-Åsa
tisdag 1 juli 2008
Stor-Åsa proudly presents Stor-Åsa
Goddag!
Mitt namn är Åsa Svensson, även kallad Öli, Whåzza eller Hängpung. Jag har många smeknamn, men i detta sammanhanget spelar egentligen bara ett roll och det är Stor-Åsa. Det är jag som är Stor-Åsa. Det kan verka konstigt att det är jag, blott 21 år gammal som är Stor-Åsa, medans min kompanjon Lill-Åsa är gammal som gatan, eller rättare sagt 27. Men det finns en väldigt logisk förklaring. Dels är jag rent fysiskt större, Lill-Åsa är tunn som en speta förstår ni. Även om hon börjar biffa till sig är hon långt ifrån min storhet. Men det var först när vi gjorde det spexiga testet på Vuxenpoäng.com som våra omvända roller blev tydliga. Lill-Åsas resultat visade nämligen att hon egentligen skulle vara 21, 9 år. Mitt visade att jag borde vara 25 år. Därför var det jag som fick äran att vara Stor-Åsa och hon blev Lill-Åsa. Men nog om det.
Några mer eller mindre intressanta saker om mig:
Min vanliga blogg är lösenordsskyddad, men ni kan alltid spana in mig på följande sidor:
http://www.lastfm.se/user/aasa_s
http://www.flickr.com/photos/strangeapparition/
(Och om ni undrar varför vi är på en lite sämre adress än den vi hade från början är det för att blogspot verkligen har varit emot oss, men nu blir det förhoppningsvis bättre.)
Peace out!
/Stor-Åsa
Mitt namn är Åsa Svensson, även kallad Öli, Whåzza eller Hängpung. Jag har många smeknamn, men i detta sammanhanget spelar egentligen bara ett roll och det är Stor-Åsa. Det är jag som är Stor-Åsa. Det kan verka konstigt att det är jag, blott 21 år gammal som är Stor-Åsa, medans min kompanjon Lill-Åsa är gammal som gatan, eller rättare sagt 27. Men det finns en väldigt logisk förklaring. Dels är jag rent fysiskt större, Lill-Åsa är tunn som en speta förstår ni. Även om hon börjar biffa till sig är hon långt ifrån min storhet. Men det var först när vi gjorde det spexiga testet på Vuxenpoäng.com som våra omvända roller blev tydliga. Lill-Åsas resultat visade nämligen att hon egentligen skulle vara 21, 9 år. Mitt visade att jag borde vara 25 år. Därför var det jag som fick äran att vara Stor-Åsa och hon blev Lill-Åsa. Men nog om det.
Några mer eller mindre intressanta saker om mig:
- I sommar bor jag i ett hus tillsammans med en av mina absolut bästaste kompisar Milena och vår kombo Aron.
- Mina planer i sommar är egentligen bara att jobba på ett äldreboende, men hinner i alla fall med att åka på Arvikafestivalen.
- I höst ska jag börja läsa till konditor.
- Min största brist är lathet.
- Jag föredrar tv-serier framför filmer och kollar ganska absurt mycket på diverse serier. Jag anser att dom bästa tv-serierna någonsin är Kids in the hall och Freaks and geeks. Jag har dock ännu inte sett Twin Peaks, så jag kan inte räkna mig som riktigt true seriejunkie.
- Jag samlar på kameror och försöker döpa alla jag äger. Jag tror jag har 14 stycken än så länge. Mitt senaste köp var en Agfa Isolette II som inhandlades för 40 kr på Kvibergs marknad. Jag har döpt den till Natalie Jean, efter en kvinna jag saknar.
- Jag har extremt lätt att fastna för saker/personer. Det kan handla om allt från en dryck till en kändis, till en låt, serie eller i princip vad som helst. Detta leder ofta till ett väldigt ohälsosamt beteende som får mig att framstå som en besatt galning.
- Jag spenderar lite för mycket tid på internet. Jag läser nog runt 20 bloggar dagligen. Oftast dåliga.
- Jag äger runt 10 kokböcker & bakböcker.
- Jag lider av mindervärderskomplex.
- Jag älskar pannkakor.
- Jag äter 4 gurkor i veckan. Om jag kunde skulle jag ätit fler.
- Jag älskar berg och dalbanor.
- Jag ligger bakom uttrycket "Att göra en Åsa". Det innebär kortfattat att träffa Tomas Öberg i kollektivtrafiken. (Eller att av misstag visa sitt könshår)
- Jag blir galet lätt kär i människor, både på ett romantiskt och oromantiskt plan. Men kan vara ganska hatisk också. Överhuvudtaget har jag väldigt lite mellanläge. Allt är antingen svart eller vitt.
- Jag har känt Lill-Åsa sen jag var 10 år.
- Jag har insett storheten i podcasts.
- Jag och Milena gör den godaste lasagnen som finns.
- Mitt mål är att bli vegetarian igen, är dock sjukt kräsen när det gäller mat så det kräver jobb. Om folk visste något om mig när jag var liten var det hur kinkig jag var när det gällde mat.
- Jag gillar att slåss.
- Jag älskar att bada.
- Två ätbara favoritkombinationer är choklad+mint och ananas+kokos.
- Jag är cirkelledare i en fotocirkel, fast vi fikar mest.
- När jag förtär alkohol tappar jag minnet lika fort som en guldfisk. På riktigt.
- Jag anser att ansiktsbehårig på män är väldigt attraktivt.
- Jag älskar att åka spårvagn. Och båt. Och tåg. Och cykla.
- Jag tycker det är skitsnyggt med håriga ben på kvinnor. Mer hår åt folket!
- Jag tycker att Nanna Johansson är ett geni.
Min vanliga blogg är lösenordsskyddad, men ni kan alltid spana in mig på följande sidor:
http://www.lastfm.se/user/aasa_s
http://www.flickr.com/photos/strangeapparition/
(Och om ni undrar varför vi är på en lite sämre adress än den vi hade från början är det för att blogspot verkligen har varit emot oss, men nu blir det förhoppningsvis bättre.)
Peace out!
/Stor-Åsa
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)